...de senaste dagarna.

Jag tycker det mesta bara känns jobbigt just nu.
Det är äckligt att anstränga sig för då lackar svetten. Det är jobbigt att gå för då känns det som hela nedre delen av kroppen håller på att falla isär. Det är jobbigt att böja på sig för då är magen i vägen. Det är jobbigt att sitta för då blir det trångt för bebbilobben som då sparkar i ren protest. Det är jobbigt att ligga ner för då trycker det på något annat ställe.
Ja, jag är faktiskt precis så less som det låter. Det är tråkigt nu.
Jag är ständigt hungrig. Äter eller dricker därför hela tiden. Clementiner och mjölk...och hur gott är det egentligen i kombination. Under normala omständigheter rent ut sagt äckligt.
Fötter och händer sväller till groteska korvar som hotar med att explodera. Känner mig som en hormonstinn padda...inte alls som en vackert gravid kvinna som alla (läs: några) säger att jag är.

Vecka 35...av 37...40...eller 42...

Ser jag inte lite lagomt less ut så säg :)

Jag har massor som jag skulle behöva göra innan bebbilobben anländer. Typ att lägga in alla kläder, sängkläder och annat bebisjox i garderoben. Fixa till spjälsängen och bädda den. Kan tänkas hinnas göras senare, men jag blir faen inte mindre och fortsätter det i denna takt kan jag nog räkna med att spendera sista tiden halvliggandes i soffan (eller framför datorn). Händer det så kommer jag väl mest troligt att ha ett gigantiskt sittsår när det väl är dags för bebbilobben att titta ut. Isch...

Barnmorskan uppmanar mig att röra på mig. Ja. Jo. Jopp. Hur i helvete ska det vara möjligt när jag är halvdöd efter att ha bestigit vår gigantiskt branta och svårerövrade trapp. Vår gigantiskt branta och svårmanövrerade trapp som inte är ett dugg jobbigare än någon annan trapp...

Nej. Herrejösses. Kan jag inte få detta överstökat snart. Snälla. Två veckor till - max 3 är vad jag möjligen kan stå ut med. I vecka 37 ska ju bebbilobben enligt all forskning vara redo för världen utanför. Jamen dåså...välkommen ut!!!

Å så skönt det är att få gnälla lite! Och ja. Jag HAR RÄTT att få gnälla :p

Var i allafall in till stan en sväng på förmiddagen. Fika med Eva och Carina stod på schemat. Lyckades köpa åt mig en riktigt äcklig Bailyskladdkaka som jag lämnade halva av. Både Eva och Carina lyckades hitta hårstrå i sina mackor. Så äckligt. Kaffet var tackolov gott annars hade jag väl fått ett psykbryt. Eller nått.
Nu har visst bowlingcaféet i allafall öppnat igen, så hädanefter så kan man få i sig fräsch och gott fika/sallad/paj när det är fikatajm. Underbart!

Carina och jag fick äran att agera smakråd när Eva skulle shoppa inför balunsen ikväll. Är inte hon snyggaste donnan på stället ikväll så blir jag mycket förvånad. Vilken ärta!

Igår var jag till Resele och fick taktilbehandling. Jag somnade! Två gånger! Det är bara att konstatera. Jag är en taktiljunky! Jag skulle gärna ta emot taktil varje dag. V A R J E  D A G ! ! !

Åkte hem till mamma och pappa efter taktilen. Mamma hade gjort pölsa som hon sedan givmilt delade med sig av till oss. Lyxmat! Att få äta MAMMAS hemlagade pölsa det är banne mig lika med lyxmat. Vi måste dock vänta på att Prinsessan ska komma hem igen innan vi äter den. Hon är nämligen ännu mer förtjust i pölsa än vad Marcus och jag är. Underbara unge.

Har haft ännu en "fight" med a-kassan under veckan. Nu var det ett fel som egentligen inte var ett fel, men som gav mig 24 timmars ångest innan jag hade fått svar från dem.
Jag skulle nämligen inte få någon ersättning från dem, enligt informationen på deras hemsida. Varför hade jag inte fått veta.
Nu var förklaringen som så att eftersom mina deltidsstämpeldagar är förbrukade så måste de spärra mina utbetalningar och godkänna dem i efterhand. Nu får jag tackolov mina pengar men VARFÖR INTE BERÄTTA DETTA DÅ INNAN MAN HINNER MÅLA EN MASSA JÄVLAR PÅ VÄGGEN...

Jag har pysslat ihop ett farsdagskort till R. Ska göra två till. Många fäder som ska firas på söndag.

Nu ska jag stånka mig nedför trappan, in i tvättstugan och förbarma mig över all tvätt som hänger på tork där. Stryktvätt à la Mount Everest. Bläää...