Sjukstugan...
Som ett brev på posten kom då den första "dagisförkylningen" till Erik.
Nya basiller i kombination med fyra nya tuggtänder är inte att leka med. Det kan gärna inte sluta på annat sätt än med en dunderförkylning. Stackars liten.
Det är så synd om honom. Lillskrutten. Snoret rinner som en öppen vattenkran, näsan är illandes röd av allt torkande och av att ändå ständigt vara blöt, och munnen är så ond så att all mat är en pina att äta och febern gör honom matt och håglös och allt detta tillsammans gör att han sover jättedåligt. Det värker i mammahjärtat. Det är så lite jag kan göra. Ge Alvedon och försöka mata med välling, vatten och mjölk är vad jag kan göra för honom just nu. Sedan är det bara att vänta ut tänderna. Vänta på att de ska spricka färdigt så att tandköttet kan läka. Stackars lillskrutten så ont han måste ha!
Just nu sover han, en orolig, men ack så viktig sömn. Jag hör hur han gnyr och smågråter mellan varven. Stackars.
Igår var det tänkt att vi skulle åka till Himlabadet och ha en mysdag tillsammans, hela familjen. Det blev inställt.
Låg vaken på natten mot fredagen när jag började ana vart det var på väg med Erik. Han hostade och var rosslig så där och då kunde jag på direkten avskriva bad för honom. Bredvid mig låg min förväntansfulla dotter och bara väntade på att det skulle bli lördag och bad. Nu skulle jag vara "dumma mamma" igen. Hade närapå ångest över att behöva berätta för henne att planerna skulle ändras.
Bestämde mig för att berätta det efter dagis då vi hade tid att prata om det och trösta. Men. Någon någonstans måste ha tyckt att vi förtjänade lite medvind för när vi kom på dagis så låg det ett inbjudningskort i hennes korg. Kalas hos en dagiskompis på lördagen. Underbart. Lite besviken blev hon över att det inte blev något bad men när jag sa att det blir ändå men en annan dag så blev hon lugn. Duktiga underbara skruttunge.
I övrigt. Marcus har beredskap och är ute och jobbar. Spårfel här och signalfel där. Nu tror jag att han är på väg mot Östersund...eller var det Ö-vik... Han är överallt så det är inte lätt att veta.
Agnes är på helgens andra kalas. Skulle egentligen hämta henne klockan 15 men jag ringde och frågade om hon fick stanna längre (Erik ligger och sover och eftersom jag fick väcka honom för att köra henne till kalaset så vill jag inte gärna väcka honom igen. Han behöver sova) vilket inte var något problem.
Själv sitter jag och känner lugnet. Har sovit dåligt i natt. Sover alltid dåligt när barnen är rossliga. Har massor som måste tas itu med här hemma (tvätt, disk, skitiga fönster, skräpiga golv, okrattade gräsmattor med mera) men orken finns inte där. Alla dessa saker finns dock kvar när orken återkommer så det är inte någon katastrof. De överlever min brist på engagemang :)
Jag fick hem två säsonger av Vampire Diaries häromdagen så jag tror faktiskt att jag ska sätta tänderna i den :)
Fick den här DVD-boxen, och säsong 4, av kärleken i födelsedagspresent...
...som jag plöjde igenom på tre röda. Så sjuk serie. Precis i min smak. Längtar tills säsong 5 kommer på DVD :)
Ha det gott!
Bag of Bones
Idag kom den. Skivan som jag har väntat på ett tag nu. Europes nya. Bag of Bones. Signerad med samtliga bandmedlemmars autograf. Gillas :)
Skivan är bra och bättre kommer den att bli när volymen kan ökas och det kan rockas lite. Får bli i bilen på väg till jobbet :)
Nice...
Den här bloggposten vaccinerar 95 barn
Jag skulle gärna ta mig an uppdraget, men eftersom jag inte kommer loss så publicerar jag den här bloggposten istället. Då vaccinerar jag nämligen 95 barn runtom i världen mot stelkramp tillsammans med Apotek Hjärtat. Det är också bra.
Har du en blogg och vill vaccinera ytterligare 95 barn? För varje bloggare som publicerar den här bloggposten under kampanjen så skänker Apotek Hjärtat 95 stelkrampsvaccin. Läs mer och hämta bloggmaterial på unicef.se/sprid-budskapet/bloggkampanj (kampanjen gäller 16 april-13 maj eller upp till 5000 blogginlägg)
Foto: © UNICEF/Asselin
- Dagens citat -
Villervalla
Kolla så fina kläder...
(klicka HÄR för att komma till butiken)
Har för övrigt varit upp på vinden idag och kollat lite i Agnes gamla kläder. Har i minnet att jag köpte både galonbyxor och stövlar i unisexmodell när hon var i Eriks ålder. Mycket riktigt! Hittade ett par Bamse-galonisar, Didriksons galonvantar och ett par Tretorns varmfodrade gummistövlar i exakt rätt storlek. Toppen att ha dubbelt så man slipper dra mellan dagis och hemmet.
Hittade även ett par välanvända rosa gummistövlar som han ska få använda på dagis. Där duger de bra.
Faster K och hennes J var hit i dag och hämtade lite babysaker. Har nu blivit av med skötbord (BRIO väggskötbord), babyskyddet till bilen, gåstol, babysitter, badkarsstol och förhoppningsvis även resesängen och resestolen. Skönt att få bli kvitt lite "skrot" där uppe. Har massor av annat också som jag skulle kunna sälja iväg, sådant som blev dubbelt när vi flyttade in. Har massor med babykläder också. Ska sortera allt till sommaren och ge bort, eller sälja, det jag inte vill ha kvar. Jag har lite separationsångest över att göra mig av med alla barnkläder men faktum är att de måste väck innan vi börjar renovera där uppe. Kan inte ha allt kvar. Punkt.
Nu ska vi styra kosan mot stan för en dejt med C och U.
Trevlig kväll!
Välkommen till världen!
Tyvärr så bor de på tok för långt bort men vi har fått sett underverket på kort och hon var så söt. Runda och goa små kinder och lik både sin mor och far.
I sommar ska vi försöka ta oss söderut så vi får snusa lite på henne och skämma bort henne med lite mer (har just klickat hem lite söta kläder i ROSA som ska skickas till Prinsessan) paket :) Myyyys.
Nu väntar vi på att nästa lilla kusin ska anlända (beräknat till midsommar) så vi får snusa lite på henne (min gissning...att det blir en hon) också. Myyyys i kvadrat.
*snus snus*
Prinsessan - 1 dag gammal...
Prinsen - 1 dag gammal...
Nästan så jag vill ha en till...men bara N Ä S T A N :)
Trevlig helg allihop!
B.
Torsdag
Snart helg. Så fort tiden går. Jag tjatar om detta med jämna mellanrum, det där med att tiden inte vill stå still. Istället bara rusar den iväg och jag efter. Flåsandes som en maratonlöpare. FÖR JAG HINNER INTE MED!!!
Det är så mycket som jag vill göra men jag hinner bara med en bråkdel. Blä. Jag vill pyssla mer. Jag vill motionera mer. Jag vill. Jag vill...
Det gäller att prioritera, och det gör jag. Barn och familj på första andra och tredje plats. Me myself and I på fjärde plats. Och hur konstigt det nu än låter så är jag mer än okej med den prioriteringen. Det är så jag vill ha det, nu när jag äntligen har hittat H O N O M som har allt och fått två perfekta barn.
MEN. Ibland vill jag annat. Ibland vill jag ta hand om MIG. Jag vill koppla bort familj och jobb och bara vara. Det är en bristvara idag. Att bara få vara.
Det är därför det är så skönt att få drömma. Drömma är gratis. Drömmar kräver inget.
Drömmer mig bort till en solig strand, en solstol, blått hav, en god bok och kärleken. Romantik.
Kan sitta och titta på utlandsresor och önska. En vecka. Utan barn. Jag skulle med 100% säkerhet längta mig galen efter barnen bara efter tre dagar. Men guuuuud så skönt det skulle vara. Skulle kunna ta med dem också. De och en nanny :)
En utlandsresa är inget som inte skulle kunna bli en realitet. Det går att förverkliga. Faktiskt men då får det bli med barnen. Till något ytterst barnvänligt ställe. Hmmm. Vart...
Maldiverna vs disneyworld
B.
Kattsnack
U N D E R B A R T ! ! !
B.
Att något som...
...ser så äckligt ut kan vara så gott.
Kantarellsoppa!
Dagis...
...hela dagen:)
Erik är helt paralyserad av allt som händer. Jag tar aldrig sett honom sitta still så länge som han gjorde idag vid samlingen. Helt salig av äpple, sång och bus så satt han bara och tittade och sög åt sig av allt. Underbart.
Nu sitter jag och dricker kaffe i personalrummet medan Erik sover. Inte ens det var några problem. Det känns tryggt när det går så bra. So far, so good.
Erik sitter och äter äpple vid samlingen inför lunch.
Bra början på dagen...
“Promise me you'll always remember: You're braver than you believe, and stronger than you seem, and smarter than you think.”
― A.A. Milne
Dagisinskolning...
...och jag överlevde :)
Tänk att det ska vara så jobbigt. Att släppa kontrollen. Att överlåta omsorgen till någon annan. Ångest.
Jag kände precis likadant när Agnes började dagis. Ångest.
Ska någon annan ta hand om mitt barn. Hur ska mitt barn klara sig utan mig en hel dag. Ska någon annan uppfostra mitt barn. Ska verkligen någon annan kunna göra ett lika bra "jobb" som jag (för mina barn är ju perfekt), hur välutbildade de än är *blink*
JAG HAR INGEN BEBIS LÄNGRE!!!
Jag tröstar mig med, någonstans långt där inne där förnuftet bor, med att jag har fel på samtliga punkter.
Mitt barn KOMMER ATT ÖVERLEVA utan min ständiga omsorg. Det är helt säkert. Jag kommer alltid att vara MAMMA - den bästa på jorden.
Jag är dessutom inte ensam att känna som jag gör. Det är INTE jag som är fjantig. Det är inget fel i mitt tänk. För 80% (uppskattningsvis) av alla mammor känner samma separationsångest som jag. Det är inget nytt fenomen. Tack och lov :)
Hur tyckte då Erik att det var. Han stortrivdes de två timmarna som vi var där idag. Mycket nytt att ta in. Många barn att lära känna. Så många intryck.
Jag hoppas att det fortsätter att gå så bra som det gjorde idag. Hoppas hoppas.
I övrigt så har vi inte gjort mycket idag. Skönt.
Jag har jobbat undan lite pappersjox...betalat några räkningar, sorterat papper, skickat epost etc. Tråkigt men det måste göras.
Det har varit en bra dag i ruskvädret.
Jag avslutar med ett foto på min solstråle, taget vid frukosten i morse.
Ha det gott!
B.
Prisutdelning
Igår var det dags för prisutdelning för de barn som hade åkt Ungdomsskidan.
Agnes hade åkt 2, av 3, tävlingar och därmed gjort sig förtjänt en pokal.
Stolt tjej som fick gå fram och hämta sitt fina pris.
Ny design...
Den är jättefin, men...njae...jag vet inte...
Sparar den ett tag så får jag se om jag "växer in i den" eller om jag byter.
Hiss eller diss...vad tycker ni?
Kram,
B.
Hallen
Tyvärr så har jag inte några "före bilder" av hallen men tänk er att allt som är vitt nu var furu innan (utom taket). Golvet var mörkbrunt men fult mönster och väggarna var målad strukturtapet...ljusrosa... Isch...
"Grovhallen" sett från "trapphallen"...
Hallstol som går att fälla ner...
Stolen nedfälld...
Stolen är köpt på Röåns möbler i Junsele.
"Trapphallen" sett från "grovhallen"...
Har gjort en vägg med bilder ur våra liv. Tanken är att byta ut bilderna i takt med att det tas nya. En del bilder kommer dock alltid att få sitta uppe.
Wall of love...
Hallen sett från trappen...
Trappspaljen som jag avskydde mer än allt i huset då den var furufärgad. Nu när den är vit så är den mycket trevligare :)
Välkommen...
Hallen sett från köket...
Det ser ut som en jätteskarv i golvet utanför toalettdörren men den är INTE där i verkligenheten. Tack och lov :)
Trappen ner...
Tavla i trappen...
Fotograf: Ingalill Elfgren
Det var hallen det. Nu är det bara köket, badrummet och övervåningen kvar att renovera. Övervåningen är inte ens isolerad så där har vi det vi gör...precis som med köket...och badrummet... :)
Tjing!
B.
Skapande verkstad...
...på biblioteket.
Idag var jag ledig till klockan 16 så jag passade på att ta Agnes och hennes kompis M till biblioteket där de hade skapande verksamhet. De fick bland annat göra små tavlor där de först fick måla på en spegel, sedan fick de lägga över "foam board" på färgen. Det blev helgrymma "flower power-mönster" och ännu häftigare om man torkade färgen med en hårtork (vilket tjejerna valde att göra).
Agnes och hennes kompis står i kön till hårtorken...
En djungel
Facebook. Twitter. Wordfeud. Rumble. Instagram. Med mera. Med mera.
Nu senast Instagram. Måste ju bara regga mig och kolla in vad det är. Bara måste :)
Tröstar mig med att jag har lagt mer Wordfeud. Det fuskas för mycket där. Det är inte kul att spela längre bara för allt detta fuskande. Varför då spela, om man måste fuska? Hmmm...
Nåja. Slut på dagens svammel. Jobbar "grispass" idag (7-21) så att göra ett inlägg vid jobbardagens slut vore väl att utsätta er trogna läsare för ännu mer svammel. I värre form än detta.
Ha en underbar helg!
B.
Hmmm...
Vårt nya tangentbord till datorn retas med mig!
Det är nästan så man får slå på tangenterna för att det ska skriva det man vill. Det som är irriterande med detta är att vart och vartannat ord blir stympat. Korrläser jag inte...ja då blir det ju som det blir då.
Tangentbordet ingick i köpet av själva datorn (skärm o skrivare är köpta på andra ställen) så det kan nog vara värt ett övervägande att köpa ett annat. Ett av bättre kvalité. Men vi får se hur det blir...jag ska ju få tummen ur också... Men. Plötsligt händer det :)
I övrigt så börjar det lugna ner sig lite här hemma på sjukfronten.
Agnes är pigg igen så hon ska sova hos mormor och morfar i natt. Jag hade gärna sett att hon stannade hemma i 24 timmar till men (min) mamma tyckte inte det behövdes. Så. Vi får väl se om de ligger däckade lagomt till helgen :/
Vaknade i natt av att Erik låg o snörvlade och hostade. Målade genast fan på väggen. Klart han ska bli förkyld nu också. Why not?!
Han har lyckligtvis inte snorat något sedan han vaknade *peppar peppar* så har han tur så får han vara frisk. Hoppas hoppas H O P P A S ! ! !
Han har två tuggtänder, och en framtand, på gång så han är ju lite extra infektionskänslig just nu också, och dessutom jobbigt kinkig på vad han får för mat. Matvägrar så det står det härliga till. Av erfarenhet så vet jag att det bara är att "rida ur stormen", för det vänder, men samtidigt är det jobbigt när de inte äter som man är van. Han dricker dock väldigt bra, så det är lite lugnande. Det är bara att försöka hålla sig kall så ska det nog ordna sig.
Ikväll ska jag fortsätta med min inskolning som undersköterska på "nya" jobbet. Två inskolningspass kvar sedan ska jag "flyga solo". Lite nervigt faktiskt efter att ha varit borta från dagvården så länge. Men men. Allt faller nog på plats allt eftersom. Hoppas jag :)
Nu ska jag plocka upp Erik. Han har laddat batterierna en stund så nu är han redo att röja järnet igen :)
Må väl!
B.
Vinterprinsessa
Tävlinge gick ut på att scrappa med pastellfärger. Tog det pastelligaste kortet jag kunde hitta och scrappade utifrån det. Så mycket mer pastelligt än så här kan det nog inte bli. Jag vann dock inte tävlingen. Men är ändå nöjd med resultatet.
Älskad.
B.
Trött!
Jaha. Är det över nu?! Nu har även Agnes haft magsjuka. Halva natten har hon tappert kämpat med att kräkas på tom mage. Det minsta lilla som hon har fått i sig, i form av vätska, har kommit upp igen. Stackars min hjärtetös!
Men tänk, att man kan vara stolt över sina barn, till och med när de kämpar med magsjuka. Det är märkligt hur mycket stolthet det kan rymmas i ett mammahjärta. Kärlek kallas det visst.
Skönt i alla fall, mitt i allt elände, är att den här magsjukan var snabbt överstökat.
För sju år sedan trodde jag inte ens det var möjligt att vare sig få ett, och ännu mindre två, barn och känna så mycket för en annan levande varelse. Kärlek till en partner i all ära men känslorna är inte jämnförbara. En partner kan jag tappa känslorna för, honom kan jag överge och honom kan jag hata. Mina barn kan jag inte sluta älska, överge eller hata. Den förmågan besitter jag inte. Jag skulle nog förlåta dem för allt.
Jag har kämpat hårt för dem, från den dag de blev till, och kommer att göra så till den dag jag själv lämnar in och reser vidare till "nya dimensioner".
Det där med att man gör allt för sitt barn, det kan nog låta som en klyscha, men det stämmer banne mig. I alla fall på mig.
Ett av mina favoritbilder som togs i höstas. Älsklingsungarna.
Fotograf: Ingalill Elfgren
Idag är jag tack och lov ledig. Hade planerat att ta barnen till lekparken men det sket sig rejält. Även om Agnes är pigg (äter, dricker och har färg i ansiktet) så väljer jag nog att stanna inne så hon får bli ordentligt kry. Hur som helst så försvann ändå solen. Hux flux så blev det mulet och grått på himlen och vårkänslorna förbyttes till höstkänslor. Jaja.
Nu ska jag gå till tvättstugan och ladda ännu en maskin med kräktvätt. Den stackars tvättmaskinen har gått varm sedan i fredags. Den tjänar oss väl :)
Må väl!
B.
(måste fixa en ny signatur...det här går ju inte... :)
Älskad mormor
Detta är dock den näst sista jag har att visa. Den är gjord med ett fotografi på min älskade mamma och mina älskade barn. Det kramas mycket i vår familj och detta är ett kort taget i farten :)
Älskad mamma. Älskad mormor. Älskade barn.
Detalj...
Ännu en layout...
Tävlingen gick ut på att scrappa med totalt 21 poäng, där olika detaljer gav olika antal poäng, tex så gav handskriven text si och så många poäng, mönstrat papper några poäng...osv... Är ni med?
Jag valde att scrappa på två fotografier på min pappa och deras älskade hund, Maja. De låg alltid på det här viset när de vilade. På kökssoffan. Bara någon månad efter att dessa kort togs så fick Maja resa till hundhimlen. En hemsk dag när beslutet var tvunget att tas, men det finns många fina minnen bevarade med henne. Hon var en fantastisk vovve <3
Som ler och långhalm...
Detalj...eller snarare avsaknaden av sådan...
Det blev en väldigt "fattig" LO på grund av att det inte gick att sväva ut hur mycket som helst för då hade det blivit för många poäng.
B.
På väg hem till mig...
Tycker om att fynda :)
Nu ska jag bara finna tid och ro till att borra ner mig i soffan/sängen och läsa dessa godingar. Sedan får jag hoppas att de är bra också...det är ju alltid ett plus :)
B.
(Undrar vart min signatur tog vägen. Den har försvunnit)
Moments in time
Min pappa sitter med Erik i knät och gör upp eld i deras vedspis.
82 års åldersskillnad. Mäktigt.
Detalj...
Detalj...
B.
Spysjuk...
...på alla dessa "sjukor"!
Idag skulle Erik ha haft sin första inskolningsdag på dagis. S K U L L E är nyckelordet. Inget blir det med det och det tackar vi magsjukan för. En magsjuka som egentligen var över i lördags men som vill klösa sig kvar i Eriks tarmar. Han är inte sjuk SJUK, bara lös i magen. Och vem törs chansa. Inte jag.
Som pricken över i:et så har han dessutom tre tänder på gång så...ja...
Nu blir det inskolning nästa vecka istället och mer pusslande och tråcklande för att få jobbarveckorna att gå ihop. I-landsproblem...men shit så irriterande dessa "sjukor" är.
Varför är det så att allt kommer samtidigt. Eller i alla fall i tät följ. Vi har, mer eller mindre, varit sjuk i tre månader. T R E månader. Det ena har avlöst det andra. Så fort vi har brutit oss ur isoleringen och varit bland andra människor så har vi blivit smittade med något nytt, eller samma igen. Hyperirriterande!
Det låter så dramatiskt. Mycket mer dramatiskt än vad det i verkligheten är. Det är ju liksom inget livshotande och det går (förhoppningsvis) över med tiden, men det tar energi. Och jag förbehåller mig rätten att gnälla.
Eds barnkör
Just då var jag på High Coast Scrap men Agnes pappa var snäll och filmade åt mig, så jag fick se henne ändå.
Innan detta uppträdande så hade hon bara varit med på en körträning så jag tycker faktiskt att hon gjorde det riktigt bra (är inte alls partisk, inte på en fläck). De andra barnen var så snäll och hjälpte henne när hon "körde fast" :)
Hon tycker det är superroligt och hon skulle gärna sjunga med dem varje dag om hon fick välja. 365 dagar om året.
Själv är jag splittrad. Till 100%. Vet inte riktigt hur jag ska göra. Jag gick ur svenska kyrkan för 1-2 år sedan för att jag inte tror på det som kyrkan står för (gud, jesus, paradiset...you name it). Jag är inte medlem i andra "klubbar" heller, som jag inte tror på, så varför svenska kyrkan?
Jag har ändå döpt båda mina barn i kyrkan och det är främst för att de själv ska kunna välja i framtiden, om de vill vara med eller inte (det kan de iofs göra tvärtom också, gå med vid senare tillfälle), i den gemenskapen.
Nu känner jag till en del att jag "snyltar" lite på dem (svenska kyrkan) när jag engagerar mitt barn i deras aktiviter. Nu står ju svenska kyrkan för frivillighet. Man är välkommen ändå, medlem eller icke medlem, på deras aktiviter. Men gäller det även i detta fallet? Ska jag gå med i kyrkan igen, bara för att min dotter sjunger i kören, det blir en jäkla årsavgift det. Räcker det med att en förälder är med i svenska kyrkan.
Johosåatt...många funderingar är det. Summa sumarum så vill jag egentligen inte gå med i svenska kyrkan igen, och det är inte för pengarnas skull utan för min "övertygelse", men vad gör man inte för sina barn. Krävs det medlemsskap, för att Agnes ska få göra det hon tycker är så roligt, så går jag väl med då. Men det känns fel.
Ska först "forska" lite mer i detta innan jag bestämmer mig. Jag betalar hellre en terminsavgift än går med igen...men jag vet inte om detta är möjligt...
Brottningsmatch
Hur söta får man vara. Underbart :)
B.
Morötter
När vi var hos goda vänner för någon vecka sedan så hittade Agnes en rolig morotsmössa och med den måste vi ju självklart spexa lite med :)
Layout
Tänker visa den första LO'n som jag gjorde under HCS-träffen i mars.
Jag tror detta var en förutmaning och jag tog tillvara på den delade bilden. Utmaningen vanns på lottning, och i lottning har jag aldrig tur :)
Norrländsk solnedgång...
Fotografiet är taget av min syster en vacker sommarkväll förra året.
GLAD PÅSK!!!
Påsken började bra. Skärtorsdagen var jag ledig och hemma med Erik. Vi softade mest hela dagen och bara mös (myste). Stökade runt lite här hemma och gjorde ett tappert försök att få till lite påskkänsla. Jag är ingen påskfirare. Visst tycker jag att det är roligt med påskkäringar och gott med påskmat och påskgodis, men pyntet och övrigt firande kan jag hoppas över. Det helgen står för i övrigt är ju inget som tilltalar mig.
Hur som helt. Har pyntat med lite gult i köket. I övrigt nada. Påskdunet hittade jag inte ens. Har ett svagt svagt minne av att jag slängde dem förra påsken. Hade väl för avsikt att köpa nytt. Och sedan föll det i glömska.
På långfredagen så samlades, enligt tradition, Marcus familj på en lokal restaurang för att inta påskbuffé. Mums. Dagen till ära så fick vi "låna" Agnes av hennes pappa så även hon var med. Plus mina föräldrar. I år var vi ovanligt få, bara 16 stycken (inklusive barn), som samlades. Några av Marcus syskon och kusiner saknades men så blir det ibland. Tråkigt ändå att de inte var med men de hade (förhoppningsvis) roligt på sina håll också. Vi åt, drack och surrade i flera trevliga timmar. Herre mina da'r vad mätt jag var när vi lämnade stället :)
På natten fick vi dock magsjuka alla tre. Urk och ynk. Fy f**n vad jag hatar magsjuka. Varenda sekund av den. Det var mest synd om Erik som inte riktigt förstod vad som hände. Varje gång han kräktes så tittade han på mig med ögon som lyste av frågetecken "Mamma, vad är det som händer?" Men han var så duktig och det gick tack och lov snabbt över. Några kräkningar och några maskiner med tvätt så var det över för hans del. Skönt.
Agnes har klarat sig *peppar peppar* och nu håller vi tummarna att det förblir så. Idag (läs: påskdagen) mår vi bra alla tre så det var snabbt överstökat.
Hur många av er har svängt av med tanken att det var matförgiftning? Tanken slog mig några sekunder där på natten, men efter närmare efterforsking så är det inte några andra av oss 16 som har blivit dålig. Avskrev därmed tanken.
På påskaftonen skulle vi åka in till Solle för att se Agnes vara påskkäring på torget klockan 12. Fick ringa ett sånt där jobbigt samtal till henne och tala om att vi inte kunde komma något på grund av magsjukan. Fy så hemskt det är att göra sitt barn ledsen. Hon försökte, som en tapper 6-åring, att hålla tillbaka tårarna. Hon hade sett framemot dagen i över en vecka. Som tur var hade hon R med sig, plus bonuskusiner och bonusmamm och säkerligen var farmor och farfar också där. Snälla R skickade några bilder från dagen, så jag fick ändå se min Prinsessa som påskkäring.
Min vackra dotter. Påskafton 2012.
© R. Norlén
Har tyvärr ingen bild på vår lille påskgubbe men istället så bjuder jag på en liten film där Agnes och han åker på deras nya leksak, Wigglekart. Försök ignorera min förkylningshesa röst och mannen i trikåer :)
Den där Wigglekarten har de jätteroligt med. Man måste vrida på ratten för att den ska röra sig framåt och det kan gå riktigt fort. Det är inte helt enkelt och Erik har inte kommit på tekniken ännu men han åker mer än gärna med syrran när hon "kör" den. I sommar ska de få pröva den ute på asfalten med hjälm, knäskydd och bubbelplast virat runt kropparna :)
Just nu är Marcus och Erik ute på en "sjumilapromenad" medan jag E G E N T L I G E N ska åka och handla, slänga återvinning, vara kattvakt och hänga tvätt. Men. Allt det där görs inte av sig själv så jag kan lika gärna vänta:)
Ha en fortsatt glad påsk nu...så hörs vi...
