Nipyran. Barnens måndag. Småstjärnorna.
Publicerat den: 2011-08-31 @ 22:29:50 |
Dagbok, fotografier
25 juli 2011. Kom ihåg datumet. Det var då min dotter gjorde scendebut med en publik större än fem.
Under Barnens måndag så händer det en massa skoj på stan. Bland annat så har det Småstjärnorna, barnens kanalfiske där alla barn (som vill) får fiska, ansiktsmålning, pyssel, klättra upp i en brandbil, ponnyridning och mycket annat.
Det var en gråregnig och trist dag men vi åkte ner så att Agnes skulle få fiska lite. Yr, som jag är, så hade jag tagit fel på tiden så vi var där över en timme för tidigt. Det kändes pest när det var så dåligt väder, men vi höll ut, och glad är jag för det.
Vi mötte upp E, hennes barn och en annan liten E. De (barnen) skulle sjunga nationalsången i Småstjärnorna. När Agnes fick höra det så blev hon eld och lågor. Hon ville också sjunga, men hon ville sjunga själv (hon kan inte nationalsången). Först skulle hon sjunga en hitta-på-låt som hette "Prinsessan" men i sista sekund så ändrade hon sig till att istället sjunga "Tro" av Marie Fredriksson
Mammas älslingsunge sjunger Tro...
Hur stolt tror ni att jag är? Från en skala 1-10. Alldeles riktigt. 15!!!
Hon förevigades även på bild av Nipyrans vimmelfotograf. Fotot kan ni se här. Hon var så söt :)
Alla barnen var jätteduktiga, och supermodiga, som gick upp. Det var Michael Jackson, Sara Varga, nationalsången med mera. Imponerande. Men eftersom jag är liiite partisk i frågan så tycker jag nog att min Agnes var allra bäst ;)
Efter Småstjärnorna så var det dags för Barnens kanalfiske. Jösses så många ungar som skulle fiska. Det kryllade av dem. Överallt var det fiskegalna ungar :)
Agnes ville inte trängas vid de bästa fiskevattnet, men fiska ville hon, i 5 minuter :)
Även dagen därpå, när det var Internationella tisdag, förevigades hon på foto. Det var uppvisning av Zumba och de som ville fick pröva på. Givetvis ville Agnes testa. Se själv här (om ni inte ser henne, så är det hon i rosa klänning :)
Hon är en riktig teaterapa, vår lilla Agnes. Det är lustigt detta. Eller rättaresagt, förbryllande, för hon är inte rädd för att gå upp på scen, ta kontakt med människor eller göra saker själv. Däremot att säga ifrån, och sätta andra jämnåriga på plats, det fixar hon inte. Självförtroende vs självkänsla. Det är en kamp. Jag vill att det ska vara lika mycket av varje. Men. Hon är fem år, så det lär nog ge sig med tiden det med. Det är bara mitt mammahjärta som värker, när det inte svämmar över att stolthet :)
Det var om den dagen, sommaren 2011.
Under Barnens måndag så händer det en massa skoj på stan. Bland annat så har det Småstjärnorna, barnens kanalfiske där alla barn (som vill) får fiska, ansiktsmålning, pyssel, klättra upp i en brandbil, ponnyridning och mycket annat.
Det var en gråregnig och trist dag men vi åkte ner så att Agnes skulle få fiska lite. Yr, som jag är, så hade jag tagit fel på tiden så vi var där över en timme för tidigt. Det kändes pest när det var så dåligt väder, men vi höll ut, och glad är jag för det.
Vi mötte upp E, hennes barn och en annan liten E. De (barnen) skulle sjunga nationalsången i Småstjärnorna. När Agnes fick höra det så blev hon eld och lågor. Hon ville också sjunga, men hon ville sjunga själv (hon kan inte nationalsången). Först skulle hon sjunga en hitta-på-låt som hette "Prinsessan" men i sista sekund så ändrade hon sig till att istället sjunga "Tro" av Marie Fredriksson
Mammas älslingsunge sjunger Tro...
Hur stolt tror ni att jag är? Från en skala 1-10. Alldeles riktigt. 15!!!
Hon förevigades även på bild av Nipyrans vimmelfotograf. Fotot kan ni se här. Hon var så söt :)
Alla barnen var jätteduktiga, och supermodiga, som gick upp. Det var Michael Jackson, Sara Varga, nationalsången med mera. Imponerande. Men eftersom jag är liiite partisk i frågan så tycker jag nog att min Agnes var allra bäst ;)
Efter Småstjärnorna så var det dags för Barnens kanalfiske. Jösses så många ungar som skulle fiska. Det kryllade av dem. Överallt var det fiskegalna ungar :)
Agnes ville inte trängas vid de bästa fiskevattnet, men fiska ville hon, i 5 minuter :)
Även dagen därpå, när det var Internationella tisdag, förevigades hon på foto. Det var uppvisning av Zumba och de som ville fick pröva på. Givetvis ville Agnes testa. Se själv här (om ni inte ser henne, så är det hon i rosa klänning :)
Hon är en riktig teaterapa, vår lilla Agnes. Det är lustigt detta. Eller rättaresagt, förbryllande, för hon är inte rädd för att gå upp på scen, ta kontakt med människor eller göra saker själv. Däremot att säga ifrån, och sätta andra jämnåriga på plats, det fixar hon inte. Självförtroende vs självkänsla. Det är en kamp. Jag vill att det ska vara lika mycket av varje. Men. Hon är fem år, så det lär nog ge sig med tiden det med. Det är bara mitt mammahjärta som värker, när det inte svämmar över att stolthet :)
Det var om den dagen, sommaren 2011.