Idag har vi varit på BVC för vägning och vaccinering av Erik. Vågen stannade på 8010 gram och mätstickan visade 66,5 cm. Han är över 1 kilo tyngre än vad Agnes var vid samma ålder, men något kortare :)

Vår 'lille' Bebbelobbe :)

Som han har växt vår lille 'apunge'.
Men fy tänker ni nu. Hur kan hon vara så hemsk och kalla honom för apunge.
Jomen serru, att det kan jag. Utan dåligt samvete, för det sägs med bröstet fullt av kärlek och det finns dessutom en ganska gullig historia bakom. Jag gör den kort...

När Erik var sjuk och vi hade kommit ner till Uppsala så var han så tunn och skrynklig (uttorkad och undernärd) så jag sa till personalen att jag (och Marcus) tyckte att han såg ut som en liten apunge (observera att vi tycker att apungar är fantastiskt söta). Några av sköterskorna fnissade lite förläget och ville inte riktigt erkänna och hålla med oss (även om de faktiskt tyckte att vi hade rätt). De förstod ju att vi skojade men de tyckte kanske att jag var lite för 'brutal' i mitt uttryck. Hursomhelst så var det en sköterska där som jag blev lite extra 'förtjust' i, det sa liksom 'klick' mellan henne och mig. Vi hade (har) samma humor, hon var rak och rättfram och hon var det enda som till sist tordes hålla med och säga rakt ut att han faktiskt såg ut som en söt liten apunge.

Nåja. Idag är 'apungen' ett minne blott och vi har i stället en mycket välmående liten son som växer så det knakar. Underbart!

Kan inte vara mer nöjd!