I lördags var det premiär för Erik att äta majskrokar. Först så var han lite misstänksam och grimascherade sig något alldeles förfärligt när han fick kroken i munnen men efter en liten stund så förstod han dock galoppen med det hela. Raskt så var premiärkroken ett minne blott, i tryggt förvar i hans mage, och Erik var alldeles förtvivlad över att den var borta. Stackars liten :)

Premiärkroken...

Jag tordes bara ge honom en krok på premiären. Nästa gång kan det dock hitta på att bli två :)