Så här lite mitt i påskhelgen så kommer då glad påsk-hälsningen. Bättre sent än aldrig :)

Påsken började bra. Skärtorsdagen var jag ledig och hemma med Erik. Vi softade mest hela dagen och bara mös (myste). Stökade runt lite här hemma och gjorde ett tappert försök att få till lite påskkänsla. Jag är ingen påskfirare. Visst tycker jag att det är roligt med påskkäringar och gott med påskmat och påskgodis, men pyntet och övrigt firande kan jag hoppas över. Det helgen står för i övrigt är ju inget som tilltalar mig.

Hur som helt. Har pyntat med lite gult i köket. I övrigt nada. Påskdunet hittade jag inte ens. Har ett svagt svagt minne av att jag slängde dem förra påsken. Hade väl för avsikt att köpa nytt. Och sedan föll det i glömska.

På långfredagen så samlades, enligt tradition, Marcus familj på en lokal restaurang för att inta påskbuffé. Mums. Dagen till ära så fick vi "låna" Agnes av hennes pappa så även hon var med. Plus mina föräldrar. I år var vi ovanligt få, bara 16 stycken (inklusive barn), som samlades. Några av Marcus syskon och kusiner saknades men så blir det ibland. Tråkigt ändå att de inte var med men de hade (förhoppningsvis) roligt på sina håll också. Vi åt, drack och surrade i flera trevliga timmar. Herre mina da'r vad mätt jag var när vi lämnade stället :)

På natten fick vi dock magsjuka alla tre. Urk och ynk. Fy f**n vad jag hatar magsjuka. Varenda sekund av den. Det var mest synd om Erik som inte riktigt förstod vad som hände. Varje gång han kräktes så tittade han på mig med ögon som lyste av frågetecken "Mamma, vad är det som händer?" Men han var så duktig och det gick tack och lov snabbt över. Några kräkningar och några maskiner med tvätt så var det över för hans del. Skönt.
Agnes har klarat sig *peppar peppar* och nu håller vi tummarna att det förblir så. Idag (läs: påskdagen) mår vi bra alla tre så det var snabbt överstökat.
Hur många av er har svängt av med tanken att det var matförgiftning? Tanken slog mig några sekunder där på natten, men efter närmare efterforsking så är det inte några andra av oss 16 som har blivit dålig. Avskrev därmed tanken.

På påskaftonen skulle vi åka in till Solle för att se Agnes vara påskkäring på torget klockan 12. Fick ringa ett sånt där jobbigt samtal till henne och tala om att vi inte kunde komma något på grund av magsjukan. Fy så hemskt det är att göra sitt barn ledsen. Hon försökte, som en tapper 6-åring, att hålla tillbaka tårarna. Hon hade sett framemot dagen i över en vecka. Som tur var hade hon R med sig, plus bonuskusiner och bonusmamm och säkerligen var farmor och farfar också där. Snälla R skickade några bilder från dagen, så jag fick ändå se min Prinsessa som påskkäring.

Min vackra dotter. Påskafton 2012.

© R. Norlén

Har tyvärr ingen bild på vår lille påskgubbe men istället så bjuder jag på en liten film där Agnes och han åker på deras nya leksak, Wigglekart. Försök ignorera min förkylningshesa röst och mannen i trikåer :)


Den där Wigglekarten har de jätteroligt med. Man måste vrida på ratten för att den ska röra sig framåt och det kan gå riktigt fort. Det är inte helt enkelt och Erik har inte kommit på tekniken ännu men han åker mer än gärna med syrran när hon "kör" den. I sommar ska de få pröva den ute på asfalten med hjälm, knäskydd och bubbelplast virat runt kropparna :)

Just nu är Marcus och Erik ute på en "sjumilapromenad" medan jag E G E N T L I G E N ska åka och handla, slänga återvinning, vara kattvakt och hänga tvätt. Men. Allt det där görs inte av sig själv så jag kan lika gärna vänta:)

Ha en fortsatt glad påsk nu...så hörs vi...