Existensminimum...
Publicerat den: 2011-02-26 @ 22:54:25 |
Dagbok
Vart går gränsen för den?
När vi började planera för ett gemensamt barn så visste vi att det skulle bli tufft ekonomiskt, i alla fall för min del, men det här är ju löjligt. Skrattretande. Jag har 157 svenska kronor efter skatt (242:- brutto) per dag i föräldrapenning från Försäkringskassan. Etthundrafemtiosjukronor!!! Det ger mig ca 3140:-/månad om jag väljer att ta ut 5 föräldradagar i veckan, vilket jag helst skulle vilja göra för att kunna vara hemma längre. Men. Alltid ett men. Men med den usla ersättning som jag har så MÅSTE jag ta ut 7 dagar/vecka för att överhuvudtaget kunna överleva månaden ekonomiskt. 7 dagar/vecka = ca 4870:-
Tack vare att min käre sambo tjänar hyfsat varje månad så går det inte någon nöd på oss. Jag tänker på de som är ensamstående, och som har samma usla ersättning som jag. Det finns så många...
Jag känner mig lite bortskämd som gnäller över en sådanhär sak men faktum är att jag hatar, bokstavligen, att ha det så här. Att behöva vända på mina ören för att få det att gå ihop, och att behöva andvända mig av andras (läs: Marcus) pengar. Jag vill klara mig själv. Vara oberoende. Självständig. Bläää.
Jag har dock en förhoppning om att få jobba lite i sommar, fast jag egentligen vill vara hemma, så jag får tjäna ihop en liten buffert att leva på resten av året.
Nåja. Nog gnällt om detta nu. Men visst är det väl lite synd om mig ;)
Vad händer i övrigt i mitt intressanta liv...
Det har varit en underbar dag. +5 grader och ett riktigt vårväder. Sportlovsväder. Allt blir så mycket gladare när solen skiner och man känner att strålarna värmer. Underbart.
Tittade på Melodifestivalen också. Ska inte orda mycket om det, mer än att det i vanlig ordning mest bara var skitlåtar. Dynga. Lasse Stefanz...men kom igen...hur mycket schlager är det i dansbandsmusik?! Det måste ju ha brunnit för Christer Björkman när han plockade ut tävlingsbidragen. Urk.
Systeryster och två av hennes barn (de blir 12 och 18 år i år) sitter just i detta ögonblick på tåget, på väg till Norrland. Nästa barn, som är fyller 20 i april, kommer på onsdag. Herrejösses så stora de har blivit. När hände det? *Poff* sa det bara, så har de blivit stor...vilket då måste betyder att jag har blivit gammal...eller... Nejnej, det kan inte stämma. Iiiiiii...
Bort med hemska tankar. Fokus Bodil. Fokus. Jo...de har inte träffat Prinsen ännu så det ska bli så roligt att få visa upp underverket och skryta över hur fantastisk han är. Vi ska bara mysa och vara tillsammans i nio dagar. Underbart.
I morgon är det dags för årets Remslespel och Prinsessan ska åka för tredje året i rad. Ett tag trodde vi inte att hon skulle kunna delta på grund av magsjuka men nu är hon hur pigg som helst och vill åka. Start 13:33:00 *pip* Hela tjocka släkten ska dit för att hejja på henne. Jag ska uppföra mig och inte bete mig som en galen skidmorsa. Lovar.
Nu ska jag däcka framför TV:n för att invänta min underbare son som snart vaknar och vill ha mat.
So long folks!