...har lagts sig och vi börjar acceptera läget, även om det känns surt.

I morse fick vi prata med en supertrevlig läkare på ronden. Han gick igenom allt med oss och förklarade läget, och de alternativ vi har att välja på. Ännu en gång. Enda skillnaden den här gången var att han tog sig tid. Engagemang betyder mycket.

Alternativ ett är att stanna här tills passageröntgen är gjord, och veta att allt är okej, och sedan åka hem i lugn och ro.
Alternativ två är att åka tillbaka till Sundsvall sjukhus och ligga där för att sedan åka tillbaka hit på fredag för att göra passageröntgen.

Alternativ två var oerhört frästande. Tänk att få åka hem till Sundsvall och kunna träffa Prinsessan. Det skulle ju vara underbart. MEN. Det alternativet kändes inte rättvist mot Prinsen. Att utsätta honom för allt farande, nyopererad och liten som han är, så valde vi alternativ ett. Prinsessan är dessutom lite förkyld så det är inte ens säkert att vi skulle få träffa henne om vi åkte till Sundsvall.

Som det verkar så blir det inte någon passageröntgen tidagre än fredag. Vi hade en liten förhoppning om att det kanske kunde ske tidigare. Men ack nej. Samtliga inblandade kirurger vill att Prinsens läkande ska få ta den tid som den kräver, att inte böka för mycket och stressa på såret (invärtes). Det ska få läka i lugn och ro och att svullnader ska gå ner och så vidare. Mycket bra tycker vi, samtidigt som det är lite frustrerande.

Prinsens matranson har ökats från 45 ml, var tredje timme, till 55 ml. Han har i skrivande stund fått två matningar och det har gått hur bra som helst. Inga kväljningar, nästan ingen magsaft som kommer upp och en nöjd kille. I morgon ska portionen höjas ytterligare, till 65 ml. Det är maxportion. Amma honom får jag dock inte göra förrän passageröntgen är gjort. Men. Vi ska få börja sondmata honom själv nu. Marcus har gett honom en gång och vid nästa matning ska jag få göra det. Underbart.

Prinsen behöver inte längre något näringsdropp dagtid. Frihet. Idag kunde vi därför ta en promenad ute. Det var helt underbart efter att ha suttit inomhus i en vecka. Vi verkligen njöt. Alla tre.

CRP-provet (sänkan) var bra. Det har hela tiden sett bra ut (under 8) men värdet har sjunkit ytterligare. Alltså ingen infektion eller infammation i vår Prins. Syrabasprovet var också bra så saltbalansen är numera normal. Jippie.

De lyckades sätta en ny PVK på honom också, utan att sticka honom allt för många gånger. Skönt att det är gjort eftersom den förra infarten började bli dålig.

Ikväll ska jag prata med Prinsessan via Skype. Jippie.
Igår när jag pratade med henne om att vi inte kommer hem i morgon så blev hon förtvivlad. Fy. Vi grät båda två i luren. Hemskt att höra sin älsklingsdotter så förtvivlad. Tackolov så går det över relativit snabbt. Idag är hon och leker med bästisen Nora. Det känns bra. Det ska bli så underbart att krama henne igen. Längtar.

Nu är klockan snart 16 och det är dags att mata Prinsen.
Dagarna går snabbt, på något underligt vis. Vi lever nästan som i en slags skyddad verkstad här. Vi vaknar. Vi är med vid matning av Prinsen. Vi äter frukost. Vi är med på provtagningar. Vi är med vid matning av Prinsen. Vi jollrar med Prinsen. Vi äter lunch. Vi är med vid matning av Prinsen. Vi jollrar lite mer med Prinsen. Vi tittar på TV/surfar på Internet. Vi äter middag. Vi är med och matar Prinsen. Vi jollrar lite till med honom. Vi tittar på TV/Internet. Vi äter kvällsfika. Vi är med vid matning av Prinsen. Vi lägger oss. Vi vaknar. Vi...
Ekorrhjul kallas det visst :)

Snart. Snart är det fredag.

Ta hand om er!!!