...har det hänt lite av både det ena och det andra. Bra och dåligt.

Det har varit motigt ett tag för oss. Mest för att saker hit och dit har gått sönder och som kostar massor att laga. Så tröttsamt. Tur att det bara är materiella ting som går att ersätta.

Vädret har varit underbart en tid (bortsett från de sista dagarna) så vi har varit ute mycket.

Erik har gungat...


...och Agnes har hjälpt Marcus att montera studsmattan...


På sista april så hade vi huset fullt av gäster. Vi åt, drack och roade oss. Vi var och tittade på brasan också, fiskade fiskedamm (barnen alltså), fikade och minglade. Trevligt.

Igår (söndag) hade vi en slöslappardag hela familjen. Vi bara gjorde ingenting. Hela dagen.

Agnes och Erik busar i vår säng. Hjärtebarnen.


Idag har jag varit på babysim med Erik. Mot alla odds. Jag trodde ett tag att jag inte skulle kunna åka på grund av att bilarna är trasiga, plus att alla andras extrabilar är trasiga. Jag hade gett upp hoppet. Men så har jag ju så fantastiska vänner som ställer upp i vått och torrt. Goaste Eva kom från stan och gjorde oss sällskap på simmet. Hon tog dessutom en massa härliga kort på Erik (och mig) när han dök för första gången...


Mycket mys blir det i det varma vattnet...



Mycket mer än så har jag inte att berätta. Faktiskt. Självklart så har det hänt en massa mer än detta, det gör det alltid när Agnes är hemma, men det låter jag bli att berätta om :)

Nu ska jag inte göra mycket mer än att gå och lägga mig. Snart.

Tjing!

Denna dagen började med temptagning på Erik. Vaknade klockan 06 och kände att han var kokhet. Och mycket riktigt. 38,8 i temp. Inte någon brutalt hög feber men ändock feber. Stackars liten.

Han har varit väldigt orolig hela dagen och har inte sovit själv i många minuter. I min famn har det däremot gått bättre att sova. Och sovit har han gjort. Mest hela dagen. Med undantag för att äta, vilket han har gjort lite halvhjärtat. Han har dock fått i sig tillräckligt för att inte bli uttorkad. Tror jag i alla fall.
Min kropp är mör efter, i stort sett, en hel dag med Erik i famnen. Jag har spänt muskler som jag inte ens visste fanns på min kropp. Trodde aldrig att jag skulle få träningsvärk utav att hålla i mitt barn. Nu är jag motbevisad :)

Inte nog med att älsklingspojken har haft feber, han har haft ont i magen också. Dubbelt stackars liten.
För cirka en vecka sedan så slutade vi att ge honom Sempers magdroppar. Vi har märkt på honom att han har fått mer gaser, men det är inget som verkar ha stört honom eller som har gjort ont, så vi fortsatte att vara utan. Så igår när jag var på BVC så pratade jag med sköterskan där, om hon trodde det var okej att ge honom BabySemp (modersmjölksersättning) när han tidigare har ätit NAN1. Vi hade nämligen ett oöppnat paket i skafferiet som vi ville bli av med. Hon trodde inte (men ville inte garantera) att det skulle vara några problem. Det var bara att köra på med Semp. Så igår kväll öppnade vi det där BabySemp-paketet och gav honom två mål. Det skulle vi inte ha gjort. Vår lille kille har haft så ont i magen idag och med så mycket gaser så han har skrikit varje gång han har pruttat. Trippel stackars liten.
Jag skulle ha följt magkänslan och slängt det där paketet BabySemp i soporna. Oöppnat. Nu har vi börjat om med magdropparna och köpt NAN igen. BabySemp ligger i soporna. Förhoppningsvis ska hans lilla mage vara återställd inom några dagar.

Febern har i alla fall gått ner under dagen. Sista gången jag tempade honom så var den nere på 38,2 så det går åt rätt håll. Han har däremot börjat snora mycket mer och dessutom fått hosta. Hostar han i morgon ska jag ringa VC. Är dödens rädd för RS-viruset. Vill kolla fort.

När Marcus kom hem lämnade jag över Erik till honom och åkte på bamsegympa. Agnes behövde sina gympakläder plus att jag ville pröva hennes Villervalla-jacka som kom med posten igår. Och så ville jag naturligtvis träffa min Prinsessa. Om än i bara några minuter. 'Smög' in och tog några fotografier på min ballerinatjej.

Agnes och Nora lyssnar till bamsefröken Eva när hon instruerar dem om hur dagens bana går. Full koncentration...


Agnes ålar sig fram...


Mitt i prick...


Stannade en liten stund för att göra en extratankning sedan begav jag mig till mina föräldrar. Hade inte någon lust att åka hem. Det känns som jag har suttit instängd i två veckor (lite lätt överdrivet) med olika sjuklingar. Var tvungen att åka iväg och hämta andan lite. Blev borta i strax över en timme, sedan tyckte min mammanerv att det var dags att återvända hemåt igen. Jag knäpp? JA!

Sov gott! 

Var in till Solle (igen) på tisdagen för att väga och mäta Erik på BVC. Nu väger vår lillskit 7200 gram och är 63 centimeter lång. +850 gram i vikt och +3 centimeter på längden, på en månad. Inte illa.

Igår (läs: måndag) så satt Erik själv för första gången. Det var inte någon lång stund, men han satt. Utan stöd.

På eftermiddagen, när Marcus hade kommit hem, så var det dags för Eriks första smakportion. Palsternackspuré. Det var lika spännande denna gång, att se hur reaktionen skulle bli, när första skeden skopades in. Minns Agnes hur hon reagerade. Ännu en gång så var minerna oförglömlig. Helt underbart vilket minspel. Äckel. Förvåning. Nyfikenhet. En tesked fick det bli.

Erik innan han ska få sin första sked palsternackspuré.

Erik efter att han har fått sin första sked med palsternackspuré.

Fy så äckligt han tyckte det var. Han spottade och fräste och huskedes något fantastiskt. Det var rejält svårt att hålla sig för skratt :)

Helt fantastiskt att han är fyra månader och så smått ska börja med 'riktig' mat. Han är ju storkille nu. I alla fall nästan.

Tjing!